Dygnsrytm
Jorden roterar runt sin egen axel och ger upphov till dag och natt, ljus och mörker. Det är ett livsvillkor som alla organismer, däribland människan, är beroende av. Nobelpriset i ” fysiologi eller medicin” 2017 skildrade sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i kroppens celler. Enklare uttryckt, man beskrev först bananflugans och därefter vår egen biologiska inre klocka och människans regelbundna cirkadiska dygnsrytm.
Livet på jorden har fått anpassa sig efter vår planets rotation. Sedan urminnes tider har levande organismer varit beroende av dygnets skiftningar, av ljus och mörker. De flesta livsformer har haft lättare att överleva i vaket tillstånd när det är lättare att hitta föda. Sedan drog man sig undan då risken var som störst att bli attackerad.
Människor, djur, växter och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka som styr oss mer än vi anar. Detta 24-timmars system reglerar våra celler till rätt och hälsosam tidpunkt för varje organism.
Var rädd om din egen dygnsrytm! Den är mycket viktig för den moderna människan, för vårt hälsotillstånd, biologiskt, fysiologiskt och mentalt. Den påverkar aktivitet, födointag, vila, sömn, blodtryck, temperaturer inklusive vår medicinupptagning. Dagsljusets skiftningar mellan ljus och mörker styr hormonbildningen, t.ex. stresshormonerna kortisol och sömnhormonerna melatonin.
Förskjutningar i dygnsrytmen anses även kunna utlösa sjukdomar, till och med diabetes och cancer. Den cirkadiska biologin påverkar alltså flera olika sjukdomstillstånd och är nu världen över ett viktigt forskningsfält för vår hälsa. Man fortsätter också att kartlägga vår inre klockans mekanismer där ljus är så viktigt men där dagsljuset hittills ensamt påverkat styrning och reglering.
I alla tider har människan utvecklats i dagsljusets spektrala strålning. Det elektriska ljuset har inte lyckats uppnå liknande nyttiga egenskaper förrän nu, då det nya LED-ljuset visar sig kunna efterlikna dags- och solljusets heltäckande spektrum av naturliga våglängder. Det har människan saknat i sina inomhusmiljöer där man vi numera vistas allt större del av dygnet.
I början av 2000-talet upptäcktes den ”tredje receptorn” i form av ny celltyp, IpRGC, på människans näthinna, s.k. ganglieceller.
Till skillnad från ögats synceller har den ingenting med seendet att göra utan registrerar ljuset för synkronisering med den inre klockan. Dessa ganglieceller förmedlar ljusstrålningen som elektriska signaler, ”icke-visuell” information, till den suprachiasmatiska kärnan i hjärnan (SCN) som sedan justerar hela systemet.
Åren innan 2000-talet skedde ytterligare en viktig upptäckt, den Nobelprisbelönade blå lysdioden. Den kunde, kompletterad med röda och gröna dioder, alstra det nya vita LED-ljus som sedan dess utvecklats till att vara av stor betydelse för oss. Ett vanligt alternativ till denna färgblandning RGB från färgade dioder är att komplettera blå lysdioder med tillsatser av lyspulver i olika färger. Där saknar man dock den ljuskvalitet som ett mer heltäckande spektrum i nytt LED-ljus idag erbjuder.
Not: Egentligen heter det cirkadiansk då ordet härstammar från latinets cirka som betyder omkring och dies som betyder dag. Den ”svengelska” ordformen cirkadisk har blivit vanligare.
