En mästerlig ljusdesign långt innan ordet fanns till

I Annells månadsbrev hedrar vår grundare och medarbetare Bo Annell minnet av den danske arkitekten, filosofen och konstnären Poul Henningsen som skulle blivit 125 år i år. Vi är många i världen som minns och saknar PH som en oförliknelig mästare. Ett världsgeni inom ljus och ljusbehandling med en humanistisk, sinnlig armaturdesign som han framställde med hjälp av sin egna, avancerade, matematiska konstruktionsteknik.

Tack vare belysningsföretaget Louis Poulsen & Co A/S i Köpenhamn fick PH redan från 1924 det stöd och engagemang som under hela hans livstid bidrog till ett produktivt och lönsamt teamwork för bägge parter. På våren 1925 kom hans mästerverk PH-lampan till, som också prisbelönades med guldmedalj på världsutställningen i Paris samma år. Den bestod av tre eller flera runda skärmar runt en glödlampa (utan insyn). I standardversion med skärmar av vitt opalglas eller aluminium, alternativt i en kombinerad version. Idén med skärmarna var genialisk med konstnärlighet och matematisk exakthet.

Optimal ljusspridning utan insyn mot ljuskällan. En ögonvänlig, perfekt ljusspridare i en mjuk, lugn och balanserad design. Plus ordentlig ventilation för den heta lampan.

På 1950-talet slog PH till och överraskade världen med en storartad uppdatering av PH-lampan som kom att kallas PH-5. Den anses vara en av världens mest efterfrågade pendelarmaturer som än i dag skyltas i de flesta professionella lampaffärer var man än kommer.

PH var en hektisk mångsysslare. Han var filosof, konstnär, musiker och drakbyggare. Medlem av Danska Akademien ritade han hus och lampor, skrev dikter, sånger, kupletter, hundratals böcker och politiska pamfletter samt oräkneliga tidnings-, film-och teatermanuskript. Gemensamt fanns ett djupt engagemang, socialism och samhällskritik, inte minst mot den tyska ockupationen av Danmark. I hans unga år bodde han hos mamman som var ensamstående, konstnärlig bohem. Den frånskilde pappan som var advokat såg till att sonen tidigt fick lära sig ett ”hederligt” yrke. PH blev i tonåren murare och plussade själv på med elektricitetens grunder.

I den danska ljustidningen LP Nytt med PH som redaktör blev debatten ofta het, bland annat mellan PH och svenska Ljuskulturs Ivar Folcker. Stridsäpplet gällde ofta PH:s absoluta motstånd mot dåtidens lysrörsljus och den växande ingenjörsteknik som han fann flimrande och ”vedervärdig”. Han hävdade att den stred mot arkitektur, humanism, människans villkor och vårt behov av en mjukare, bländfri belysning med ”ett flatterande ljus med naturlig färgåtergivning i genuin konstnärlig utformning” som PH själv uttryckte det.

Under 50-och 60-talen var Axel Annell AB i Stockholm svensk representant för Louis Poulsen-företaget med stjärndesigners som PH, Arne Jacobsen, Wilhelm Lauritzen, med flera.

Axel och PH hade under åren träffats vid några tillfällen. Vid PH:s dramatiska flykt över Öresund en mörk och blåsig natt i november 1943, undan tysk militär och polis, delade han och kollegan, arkitekten och formgivaren Arne Jacobsen roddbåt över sundet. Ett livsfarligt företag som kunde slutat illa.

Själv sägs PH efteråt ha liknat sin bakre kroppsdel vid en röd Edamerost. Två dagar senare i Stockholm kunde de två koppla av vid en lugn middag hos familjen Axel Annell i bostaden Johannesplan 5, tre trappor.

PH var en idog och orolig men vänfast själ. När tredje Annellgenerationen inletts med Staffan, som en dag i oktober 1956 blivit någon dag gammal, kom PH på hastigt besök och överlämnade en nydesignad blå PH-5-lampa ur den allra första serien av något som skulle bli västvärldens än idag mest populära pendelarmatur.

”Vi är vår egen historia” sammanfattade PH i en av sina böcker, ”Vi är selv historie”. Tänk så rätt han hade, redan från1920-talets början. PH ansåg att ”möbler, mattor och annan inredning” hade en underordnad roll i miljön. Det är ju ändå ljuset som skapar helheten. Utan ljus dominerar mörkret. I dåligt ljus, grå tristess.

Tack PH. Vi glömmer dig inte.

Bilden ovan visar Poul Henningsen och Rangvi Wennberg 1959 (Staffan och Tomas Annells mormor)