Spektrum
Ursprungligen enbart en uppdelning av ljuset i dess olika färger eller kulörer, specificerat i våglängder. Numera avses en uppdelning av elektromagnetisk strålning efter våglängd (nanometer nm), frekvens (terahertz THz) m.m. Även inom musiken förekommer ordet för att beskriva klanger (klangfärg).
Det elektromagnetiska spektrumet omfattar från korta våglängder till långa våglängder med följande indelning som även visar från lägsta till högsta energiinnehåll: radio-och TV-vågor/mikrovågor/infraröd strålning/ syngrundande visuellt ljus/ ultraviolett ljus/röntgenstrålning/ gammastrålning. Ljus för vårt seende, det syngrundande ljuset, utgör en mycket liten del av hela spektrum, från omkring 370 till 780 nanometer. Det indelas i spektralfärger från kortvågigt ljus i violett kulör till långvågigt rött ljus.
När ljuset bryts i ett prisma ser vi de olika våglängderna som olika färger eller kulörtoner (regnbåge är ett bra exempel). Ett sådant heltäckande spektrum kallas ett kontinuerligt spektrum, något människan upplever så positivt från äkta dags- och solljus, eld och glödljus.
I en historiskt betydelsefull utveckling inom LED-ljus alstrar nu helt nya lysdioder ett solljusliknande ljus som återger ett kontinuerligt spektrum med åtföljande utmärkt färgåtergivning som en av flera fördelar.
Vitt ljus får man genom en blandning av färger, så många som möjligt dock minst tre, rött, grönt och blått (RBG). I lysdioder har man hittills förenklat proceduren genom att använda blå dioder med tillsats av fosfor, vanligen orange.
I de nya SunLike™-dioderna med ett kontinuerligt spektrum och ett solliknande ljus kombineras RGB-teknik med fosfor i violett ljusfärg.
Se även Spektralfördelning
