Är reglerna för god belysning bortglömda kunskaper?

Vår tillvaro inomhus med arbete och fritid blev totalt förändrad när det elektriska ljuset gav oss belysta läs- och skrivplatser och därmed längre dagar. Flerfaldigt ökade synuppgifter resulterade i regler och rekommendationer för att anpassa det nya ljuset till seendets och synsinnets grundläggande behov. Tidlösa kunskaper om synkomfort och synergonomi som inte längre tycks efterfrågas. Hur kunde det bli så här?

Ljuset en gåva till människan

Vi moderna människor har anförtrotts en gåva, det elektriska ljuset.

Välplanerad god belysning är verkligen något som vi alla behöver, speciellt i den dagliga arbetsmiljön. Utöver de elementära synbehoven för vår varseblivning och skiftande arbetsuppgifter behöver vi alla en praktisk och trivsam arbetsmiljö som stimulerar.

I rätt belysning på rätt plats mår vi bättre och jobbar bättre. Med senaste årens nya ”smarta” ljusteknik, högre LED-kvalitéer och ett växande tillskott av välutbildade ljusdesigners, fanns förväntningar på ett stort antal föredömliga ljusmiljöer i alla nybyggda kontorsfastigheter. Men flera av dessa tycks faktiskt ha missat grundläggande regler för god belysning. Trots människan i centrum.

God belysning kräver kunskap och förståelse

Redan från 1920-talet utvecklades i vårt land rådgivande kunskapsutveckling om ljus och belysning, främst genom Svenska Föreningen för Ljuskultur, ”God belysning, grunder och rekommendationer för ljus- och belysningsteknik.”
Kortlivade modetrender och ett komplicerat teknikflöde blev inte så lyckat för utformningen av arbetsplatser, ljusmiljöer och ljusarmaturer.

Belysning kräver mycket att hålla reda på. Kanske vi är prylfixerade? Eller bländade av all teknik, kontroll, styrning, digitalisering och nu en ny utmaning genom en viktig biologisk och psykologisk icke-visuell hälsopåverkan från ett nytt LED-ljus med mer heltäckande spektral ljusstrålning.

Grundläggande kunskaper om ljus och seende. Har de verkligen blivit onödiga? Har inte den moderna människan samma behov av störningsfria, bekväma och effektiva synförhållanden i en stimulerande och avstressad arbetsmiljö?

För att må bra och jobba bra.

Ny teknik ersätter inte goda belysningsregler

Belysningsreglerna för arbetsmiljöer med människan i centrum borde väl vara självklara? Ljuskultur, idag Belysningsbranschen, rekommenderar ännu idag välplanerad arbetsplatsbelysning med anpassning till människa och uppgifter. Mesta ljuset på arbetsytan − utan reflexer och direktbländning. För rummens övriga belysning, väggar och tak, en balanserad avvägning mellan riktat avskärmat ljus och lätta skuggor.

Vanliga misstag upprepas

Diffuserande ljus skapar skugglösa rum och försvårar detaljseende och avståndsbedömning. Lysande diffusa ljuspaneler kan liksom felriktade ljuskällor ge störande kontraster.

Goda lux är bättre än många lux

Belysning på arbetsplatser har under decennier utsatts för tanklösa regleringar och temporära infall, exempelvis när belysningen maximerats efter antal watt per kvadratmeter golvyta (!) oavsett ljussort, arbetsuppgifter och alla skiftande, individuella behov.

Om man betraktar ljuset som vilken onödig kostnad som helst, så bortser man från stora skillnader mellan olika ljuskällor och ljussättning med rätt ljuskälla och armatur av rätt kvalitet och sort. Marknadens totalentreprenader förorsakar ofta dåliga ljusmiljöer och förfrågningsunderlagen måste anpassas till kunskap och verkligheten.

1900-talet med bristfällig belysningsutbildning

Har dagens kvalificerade utbildningsnivåer gjort grundläggande belysningsregler överflödiga? Under 1900-talet var kompetensutbildning inom ljus och ljusplanering en bristvara.

Kunskaper om arbetsbelysningens kvalitet ökade senare delen av 1900-talet tack vare eldsjälar bland arkitekter och ljuskonsulter. Växande vetenskaper som synergonomi* tillförde ljuskompetens till bransch- och konsultföretag samt forskare och företagshälsovårdens skyddsingenjörer.

2000-talet fick teoretisk ljusutbildning på hög nivå

En historisk och storartad donation från Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik initierade en komplett akademisk utbildning inom ”Ljushögskolan” vid Jönköpings Tekniska Högskola. Den blev av stor betydelse för svensk belysningsteori i början av det nya 2000-talet, bra på att hantera accelererande teknikutveckling.

Elementära belysningsregler på praktiskt plan fanns alltså långt innan spetsutbildning och ny yrkesprofession etablerats. Har de tappats bort på vägen?

Ivar Folckers tänkvärda teser

I likhet med medeltidens teser befäste Ivar Folcker, mentor för Ljuskultur, CIE och hela Sverige, för snart hundra år sedan sina teser om människans belysningsbehov: