Trafikverket och VGU allt tydligare om ljusföroreningar

I den senaste utgåvan av VGU (Vägars och Gators Utformning, TRVINFRA00396, kapitel 13) från 2024 har Trafikverket förstärkt sitt fokus på att minska ljusföroreningar genom tydligare krav och råd. En central princip i VGU är att vägar utanför tätort som regel inte ska förses med vägbelysning. Undantag kan göras om det finns särskilda skäl
som motiverar behovet. 

Vid ny- eller ombyggnation där belysning planeras ska man dessutom utreda om anläggningen är belägen i ett område med höga naturvärden. I sådana fall krävs särskild hänsyn till hur belysningen utformas och används för att skydda naturmiljön. För att bättre förstå och begränsa ljusföroreningar och omgivningsljus från vägbelysning delas omgivningen in i fem olika miljözoner (enligt CIE 150:2017 – ”Guide on the Limitation of the Effects of Obtrusive Light from Outdoor Lighting Installations”).

Omgivningsljusets miljözoner (E):

För övrig belysning, till exempel dekorativ belysning, är det viktigt att kontrollera både ljusets riktning och spridning så att inget spilljus över horisontalplanet uppstår. När det gäller dekorativ belysning på broar över vatten betonar VGU att ljuset inte får riktas mot vattenytan eller skapa reflektioner av bron i vattnet. 

Trafikverket anger också att färgtemperaturen för utomhusbelysning inte får överstiga 3000 K. Detta introducerades för några år sedan. Motivet är att man vill minska andelen korta våglängder (”blåljusandel”) som på grund av sina fysikaliska egenskaper sprids längre i atmosfären och därmed bidrar mer till ljusföroreningar. Ju varmare färgtemperatur desto bättre i det här avseendet, men 3000K anses vara en god kompromiss eftersom energieffektiviteten sjunker med lägre färgtemperaturer.

För att begränsa spilljus från vägbelysning redovisar VGU ett högsta tillåtet värde för uppljus från armaturerna utifrån miljözon (E), det så kallade ULR-värdet (uppljuskvot). 

Maxvärde uppljuskvot från armaturerna:

Ett annat viktigt område som tas upp i VGU är styrning av belysning. Det kan handla om nattsläckning, nattdimring eller närvarostyrning. Om sådana åtgärder bidrar till att minska ekologisk påverkan och spara energi bör de användas i så stor utsträckning som möjligt skriver man. Det finns dock platser där belysningsnivån inte kan sänkas, till exempel där trafiksäkerheten kräver full belysningsstyrka hela natten. 

VGU hänvisar även till en rapport av Annika Jägerbrand – ”LED-belysningens effekter på djur och natur med rekommendationer: Fokus på nordiska förhållanden och känsliga arter och grupper”. Rapporten ger ytterligare vägledning kring hur ljusföroreningar kan begränsas och hur belysning kan anpassas för att bättre ta hänsyn till naturen.