2025-11-12
Staffans betraktelser: Hur påverkar ljusfärgen vår upplevelse av ett rum?
Äldre insikter och kunskap är emellanåt värda att påminna sig om. Som detta med ljusfärg, kelvin (K). Som fysikaliskt begrepp kan vi då prata om ljusets Färgtemperatur men för rumsliga, visuella och emotionella beskrivningar känns Ljusfärg som ett mer passande begrepp, enklare att förstå och relatera till.
I internationell nomenklatur så anges dock (det vita) ljusets färg ofta med CT eller CCT, som i översättning betyder färgtemperatur respektive korrelerad färgtemperatur.
Om vi just i detta lämnar elljusets annars viktiga förmåga att återge färger, det som redovisas som Ra, Rf eller kanske TM30, och fokuserar på ljusets färg i våra normala vistelsemiljöer inomhus, från varmtonat kring 2500K, ner mot det infraröda, till 7000K, upp mot det ultravioletta, så kan man påminna sig om detta:
Den kelvin (K) som numer gäller för elektriskt ljus är korrelerad och inte faktisk, som för glödljus, eld eller dagsljus. En effekt av detta är att samma angivna ljusfärg vid en visuell jämförelse mellan olika typer av ljuskällor, eller även samma typ men av olika fabrikat, sannolikt inte kommer uppfattas som identisk. En allmän beskrivning som varmvit, vit eller kallvit är mer flexibla begrepp.
Väldokumenterat är att klimat, kultur och tradition har påtaglig inverkan på våra preferenser för vilken ljusfärg vi föredrar. I varmare klimat så inger kallare ljusfärger känsla av svalka, i svalare klimat precis tvärt om.
Kallare ljusfärger relaterar till modernism som ”stål, glas och betong” ett varmtonat ljus till mer mjuka värden och material. En kallare ljusfärg passar bättre att återge kalla kulörer medan mer varmtonat ljus stämmer bättre med och förstärker varmare kulörer.
Kallare ljusfärger (≥ 4000K) representerar också rent, färskt och friskt. Exempel kan vara dagligvaruhandeln där zoner med kyl- och frysvaror lämpligt ackompanjeras av ett kallare ljus, i kontrast mot varmare ljusfärg kring bageri och viss charkuteri. Just i dessa sammanhang finns även speciellt utvecklade ljuskvaliteter för att framhäva och förstärka olika varors typiska karaktär.
Ljusfärg påverkar hur vi upplever olika typer av matvaror
Även i verkliga och imagemässiga kliniska sammanhang, som vissa varumärken inom apotek och skönhet/hälsa, bedöms kallare ljusfärger att förstärka intrycket av rent, friskt och fräscht, kanske i kombination med personal i vita rockar.
Hur en ljusfärg upplevs är också relaterat till ljusnivån (lux/lx). Ett vitare ljus som friskt och stimulerande vid högre ljusnivåer medan samma kelvin vid lägre nivå, låt säga 100-300 lx, sannolikt kommer att uppfattas som mer glåmigt och grått.
Ett mer varmvitt ljus passar bäst vid lägre ljusnivåer med det vid högre luxtal, låt säga över 600 lx, kommer att kännas som hårt och påträngande.
Att blanda ljusfärger i en och samma miljö kan vara ett bra sätt att förstärka känslan inom en specifik yta, den aktuella situationen. Ett varmare ljus för paus och vila ett något kallare för aktivitet och prestation.
Zmarta Group har ett dynamiskt kontor med loungemiljöer och ytor för fokus och precision
Möjligheten att i en och samma armatur växla ljusfärg, att steglöst vandra från varmare till kallare ljus, är en kvalitet och finess som funnits ganska länge men märkligt sällan efterfrågas. Att via dimring kunna höja och sänka ljusnivån är numer i princip standard men varför inte då också möjlighet till kelvinväxling (tunable white)? Till en nivå och ljusfärg inställd efter årstid, sinne eller situation?
Det säkert inte bara jag som redan tidigt konstaterade att den monokromatiska grundkaraktären (blå) i nästan all LED i en jämförelse tenderar att förskjuta den visuella upplevelsen så att till exempel 3000K LED upplevs som vitare (”kallare”) än motsvarande kelvin från till exempel en halogenglödlampa. Men denna insikt är så klart kopplad till generation och erfarenhet.
Hur ljus upplevs är i mycket en subjektiv och individuell upplevelse, utan facit eller någon absolut sanning. Men det finns gott om pikant information, som till exempel den att en nu säkert 20-årig vetenskaplig studie, initierad av Institutionen för arkitektur och byggd miljö i Lund, utförd bland olika arbetsplatser i Gävle, visade på en skillnad i preferensen för en ljusfärg mellan kvinnor och män där förstnämnde föredrog en varmare ljusfärg medan sistnämnda ett något vitare.
Studier visar att preferenser för ljusfärg skiljer sig mellan kvinnor och män
Över tid finns även ett antal olika studier av förmågan att vid samma ljusnivå men olika ljusfärg läsa en och samma text, där det påvisats att läshastighet, uthållighet och förståelse blir bättre vid ljusfärger ≥3000K.
Motsvarande resultat hittas i annan äldre studie, utförd och presenterad av ljusdesigner Kevan Shaw i Skottland, men där gällde i stället om vid samma ljusnivå det fanns någon skillnad i läsbarhet mellan 3000K halogenglödljus respektive 3000K LED. Till fromma för den ljusalstring vi alla har att förhålla oss till idag, så visade studien på tydlig fördel för LED-ljuset.
LED-ljuset har (eller kan ha) idag mycket lite att göra med tidiga generationers LED-belysning i början på seklet. Med kunskap, hänsyn och ambition finns numer alla möjligheter att planera med elektriskt ljus av en kvalitet som vi sällan eller aldrig tidigare haft möjligheten att omge oss med. Med ett rikt spektralt innehåll som gynnar såväl den visuella prestationen som upplevelsen och som stödjer vår hjärnas icke visuella processer, finns fantastiska möjligheter till funktionella och angenäma vistelsemiljöer med också kloka och strategiska val av ljusets färg.