2025-09-04
Reflektioner kring Ljusdagen
Livemusik och ett vimlande mingel möter mig redan i dörren på Södra Teatern i Stockholm. Ljudvolymen är hög, förväntningarna ligger i luften medan kramar och leenden utbyts mellan gamla bekanta, kollegor och vänner. Nya kontakter knyts, handskakningar avlöser varandra och i mässrummen/utställningsrummen minglas det för fullt. Ljusdagen har inletts och snart väntar ett gediget program med framtidsspaningar, aktuella frågeställningar och projektpresentationer från finalisterna till Svenska Ljuspriset.
Föreläsningarna
De två externa föreläsningarna är underhållande med både tempo och energi. Jonathan Rush delar framtidsbilder av vad AI kan erbjuda idag, men uppmanar oss samtidigt att reflektera över ”what AI cannot do”. Berättandet, tolkningen, den mänskliga rösten – det är vårt område och vårt mandat. Den tanken vävs samman med David JP Philips keynote om storytellingens kraft och dess närmast magiska genomslag och berörs även i det tänkvärda panelsamtalet mellan ljusdesigners, beställare, leverantör och akademi.
Projekten
Finalisterna i Svenska Ljuspriset tar en efter en plats på scen för att visa årets projekt. Som före detta uppsalabo värmer det lite extra när Gustavianum presenteras – senare korat till vinnare i interiörklassen. Ett väl genomfört projekt där svårigheter hanterats med skicklighet. Projekten visar på en fin bredd: från ett varsamt renoverat badhus där respekt för huset och arkitekturen genomsyrar lösningen, till Högskolan Dalarna som fått en modern och praktisk belysning i stället för 60x60-plattor.
I exteriörklassen är variationen lika påtaglig. Vi leds från en färgsprakande och tekniskt avancerad anläggning i en tuff utomhusmiljö till en tidigare otrygg plats som med ett mer minimalistiskt vitt ljus fått både ny karaktär och trygghet. Även en ”glödande hytta”, som gett nytt liv åt ett pumphus i betong, gör starkt intryck.
Efterfest
Atmosfären är livlig och härligt stimmig i baren när jag lämnar festen, och en känsla av att dagar som denna betyder mycket smyger sig på. Det är fint att ljus och belysning är det som väver oss samman men jag anser att det är mötet med gamla klasskamrater, vänner och kollegor som gör Ljusdagen till något alldeles särskilt. Från sorlet när jag klev in i lokalen några timmar tidigare till den stimmiga baren jag lämnar när jag cyklar hem den kvällen så påminns jag om att gemenskapen är branschens starkaste ljus.
/Sara Liljeström på projektstöd & ljusberäkningar
