2022-05-16
Ny standard kräver insiktsfulla kompromisser
I nya utgåvan av boken Ljus & Rum noteras ett ökat fokus på den enskilda användarens behov. Såväl de visuella som icke visuella. Bra så. Men detta innebär då också nya utmaningar för ljusplaneringen, att tillämpa hänsyn på individnivå, som till exempel insikt om en verksamhets rutiner och arbetsordning och medarbetarnas åldersstruktur. Uppgifter som framför allt i tidiga skeden kan vara svåra att få definierade. Läs Staffan Annells senaste blogginlägg.
Ljus & rum är ett utmärkt, användbart och lovvärt verktyg, en kunskapsbank med välmenande avsikter och ambitioner, men som i vissa delar kanske bättre bör tillämpas som kloka råd och rekommendationer än ett strikt regelverk. Att praktiseras med ett något mer pragmatiskt förhållningssätt och vara öppen för insiktsfulla kompromisser. Ljus är inte materia men ett levande och fantastiskt gestaltningsverktyg som inte alltid passar att hanteras i lagform.
Ljusets visuella funktion och kvalitet
För en ljusmiljös visuella upplevelser så betonas i flera av bokens kapitel vikten av att belysa rummets väggar och tak i en balanserad relation till det centrala arbetsområdet med dess närmaste omgivning.
Detta att en varierad ljusmiljö är mer stimulande att vara och verka i än i en flackt monoton är inget nytt och är också väl dokumenterat. Att enkelt kunna läsa av och förstå ett rum, sin vistelseytas begränsningslinjer, ger intuitivt trygghet och skapar bra förutsättningar för koncentration och fokuspunkter.
När den visuella delen av ljusplaneringen väl är klar, med ljusheter strategiskt fördelade med hänsyn till funktion, rum och atmosfär, så kan det vara dags att fundera på ljusets icke visuella påverkan.
Det som finns men inte syns – om icke visuell påverkan
Ljusets spektrala innehåll och fördelning som reglerar vår inre klocka som i sin tur styr många av våra olika hormonströmmar. Typiskt i detta är att skapa förutsättningar för kallare ljusfärg under tidigare delen av dagen och ett varmare mot slutet.
Det är inom det blå våglängdsområdet (typiskt runt 480 nm) som våra hormonella processer triggas mest och som skall begränsas eller om möjligt undvikas under senare delar av dagen, kvällar och nätter för att undvika störningar i vår naturliga dygnsrytm. Men under tidigare delar av dagen bidrar de blå våglängderna till att vi kan känna oss mer pigga och alerta, som känslan efter en kopp kaffe eller två.
Förutom ljusets spektrala profil så handlar den icke visuella ljusplaneringen om hänsyn till tider på dygnet, vistelsetid och ljusnivå. Ljusnivå (lx) och vistelsetid har generellt en större påverkan än specifika, spektrala våglängder.
Primärt handlar detta alltså om att stödja vår dygnsrytm, så att vi sover bra på nätterna och är pigga och kan koncentrera oss på dagarna. Men det finns även en lång rad andra hormonella processer som påverkas av ljuset omkring oss, som hur lång tid vi behöver för återhämtning, koncentrationsförmåga, vår aptit och mer allmänna tillstånd.
Planera för ”ljusoaser”
Eftersom ljusets icke visuella påverkan på individnivå är högst olika så kan det vara klokt att inte laborera med hela, stora ytor, som kontorslandskap, utan bygga upp ”ljusoaser”, enskilda rum eller platser, där den enskilde kan vistas i en för den aktuella tiden anpassad spektral ljuskaraktär och nivå, när och om den vill. Antingen då utifrån förprogrammerade cykler som automatiskt förändras under dagen eller, med insikt om mening och syfte, utifrån manuella inställningar efter önskemål och behov.
Detta med ”ljusoaser” handlar också om energieffektivitet. Eftersom det krävs så pass höga ljusnivåer, gärna 1000 lx eller mer, för att ge någon nämnbart triggande effekt inom en vettig tidsrymd, så är det inte hållbart att ljusplanera stora ytor till förmån för hormonella effekter på bekostnad av överdimensionerade installerade effekter.
En helt annan sak i sammanhanget är att det av andra skäl kan vara trevligt, som ett ”added value”, att förutom att kunna reglera miljöns ljusnivåer också kunna förändra dess ljusfärg under dygnet och över året. Men man skall då inte tro på några större hormonella stimuli om ljusnivåerna inte är högre än de vi normalt planerar för.
Slutligen – säkerställ det mest väsentliga först
Att ta promenader i solen eller vara nära fönster med bra dagsljusförhållanden slår hur som helst vilken elektrisk ljusinstallation som helst när det kommer till att stödja vår dygnsrytm, vårt cirkadianska system.
Och i varje läge är ändå det mest väsentliga att tänka på i våra vistelsemiljöer inomhus att ljusets yttersta och primära roll och syfte är dess visuella funktioner och kvalitet.
En visuellt funktionell, harmonisk och väldisponerad ljusmiljö är så klart av stor betydelse även för en icke visuell påverkan, då vi generellt trivs, mår och fungerar bättre i en vacker och funktionell omgivning än i ljuset från en slentrianmässig luxmatta.
/ Staffan Annell