Staffan Annell i intervju i Omvärldsbevakning Svensk Byggtjänst
Omvärldsbevakning Svensk Byggtjänst, Micaela Nordberg, har intervjuat Staffan Annell om vikten av att tänka rätt vid ljusplanering av arbetsmiljöer med LED-plattor/LED-paneler. Läs hela intervjun här.
Han uppmanar till varsam användning av LED-plattor
LED-plattor kan ge synergonomiska besvär enligt Arbetsmiljöverket. Staffan Annell, ansvarig för ljus och ljusplaning på Annell Ljus&Form, uppmannar till försiktig användning av armaturerna. Foto: Mostphotos / Annell Ljus&Form.
Nu varnar Arbetsmiljöverket för risker med infällda LED-plattor. ”Många av plattorna är skarpa och lyser för starkt. Det finns ingen variation med ljus och skugga,” säger Staffan Annell, ljusansvarig på Annell Ljus&Form.
Det var för cirka tio år sedan, när LED-tekniken började slå igenom på allvar som LED-plattor infällda i undertak började bli en allt vanligare syn på vårdcentraler, förskolor, bensinmackar, skolor och kontor.
– Det digitala diset som jag kallar det, säger Staffan Annell, ansvarig för ljus och ljusplanering på Annell Ljus&Form.
– Många av plattorna är skarpa och lyser för starkt. Det finns ingen variation med ljus och skugga, ingen riktning och inget visuellt fokus, säger han.
Staffan Annell har varit motståndare till en användning av LED-plattorna ända sedan de introducerades i Sverige.
– Speciellt när de används som universallösning. En LED-platta av bra kvalité som används på ett kreativt och klokt sätt kan egentligen vara ett ganska bra verktyg och grund för en vidare utveckling i gestaltningen av en ljusmiljö. Men det är tyvärr inte så det ser ut eller så de används idag, säger han.
Synergonomiska brister
Arbetsmiljöverket har gått ut med information om att det har uppstått vissa synergonomiska brister när infällda LED-plattor används.
Pendlande lysrörsarmaturer, som fortfarande är vanliga, har oftast en del av ljuset riktat upp mot taket för att skapa en reflekterad allmänbelysning. LED-plattor saknar uppljus och intilliggande takytor blir mörka och risken för att plattorna upplevs som bländande ökar. Något som kan vara extra besvärande i öppna kontorslösningar där dessa plattor är vanliga.
– Jag har sett fall där personer har suttit med keps och jobbat för att undvika att bli bländande. LED-plattornas skarpt lysande kvadrater kan även ge reflektionsproblem i datorskärmar, tangentbord samt i fönster när det är mörkt ute.
Att undvika bländning
Men hur kan man undvika bländning? Valet av armatur och dess placering är avgörande menar Staffan.
– Om det nu är en ljusmiljö med LED-plattor som önskas, välj då en av bra kvalité. Den ska ha en rimlig luminans som innebär att det inte lyser för starkt och en optik som ger ett visst tryck och en riktning på ljuset. Vilket i kombination med en strategisk fördelning minimerar risken för bländning.
Kontrollera att armaturen uppfyller UGR-krav (Unified Glare Rating) för den aktuella applikationen. UGR-metoden används för att beräkna graden av obehagsbländning i en symmetrisk inomhusanläggning. Genom att göra en beräkning får man ut ett UGR-tal (bländtal). Observera att UGR inte kan anges för en armatur utan applikation, bara i sitt sammanhang.
Stor påverkan på arbetsmiljön
Staffan har flera exempel på arbetsmiljöer där man kombinerar LED-plattor tillsammans med annat ljus och skapat en trevlig ljusmiljö. Ett bra sätt att tänka är att placera plattorna zonstrategiskt, typiskt i anslutning till arbetsplatserna och sedan kombinera med annan typ av belysning i pausrum, konferensrum, pentryn och gångstråk.
– Ser man till exempel till aktivitetsbaserade kontor är ju ambitionen med dessa att ha olika miljöer för olika fokus. Där är en anpassad ljussättning oerhört viktig. Då funkar det inte att ha digitala plattor för 500 medellux jämnt fördelade i taken som generell belysningslösning, säger Staffan Annell.
Men hur kan så många miljöer ha dessa plattor om de inte ger en bra ljusmiljö?
– Jag anser att det till viss del måste vara ett systemfel. När fastighetsägare hyr ut sina ytor så ingår ofta slentrianmässigt 300 lux allmänljus i kontraktet utan någon hänsyn till hyresgästens verksamhet, behov eller image. Och eftersom dessa kontraktslux inte sällan projekteras i tidiga skeden, på tomma planritningar, så blir LED-plattor en enkel och billig lösning och som sitter där när hyresgästen tillträder och det blir besvärligt och kostsamt att då ändra på.
Staffan Annell och hans kollegor är involverade i flera projekt där man som hyresvärd fått klagomål från hyresgästerna att de inte trivs och mår bra i sitt skarpa allmänljus.
– Något som då resulterar i att man i förtid får byta ut plattorna i taket och ersätta med andra lösningar. Något som är allt annat än miljöhänsyn och ett uppenbart resursslöseri.
Att Arbetsmiljöverket nu har fått upp ögonen för de synergonomiska brister som LED-plattor kan innebära ser Staffan som positivt.
– Det är verkligen jättebra. Det som återstår nu är att se över hur man som fastighetsägare kan utforma sina kontrakt gällande belysning samt logistiken i projekten. Hur man projekterar ytorna mer anpassade men ändå rationellt.
Intervju av Michaela Nordberg redaktör för El & Tele, Omvärldsbevakning Svensk Byggtjänst
Artikel i omvärldsbevakning Svensk Byggtjänst
