Lucia 13 december – ljusets drottning eller lussekärring?
Vår svenska Lucia uppstod vid 1700-talets slut. Den äldsta dokumentationen härstammar från en herrgård i Västergötland år 1764. En stor spridning följde från 1901 tack vara Skansen i Stockholm.
Lussebruden med ljus i håret anses av en del forskare ha sitt ursprung i en tysk sed som uppstått i Rhenområdet. Där fick en vitklädd ung flicka symbolisera Jesusbarnet på julaftonen. I Sverige finns fler uppgifter från 1800-talets början i Västergötland, Dalsland och Värmland.
Många söker längre bort i historien och vill fira minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år 304. Denna Sankta Lucia är kanske en av grundarna till våra dagars ljusfest.
År 1901 inledde Skansen i Stockholm ett årligt Luciaevenemang. Från 1927 tilltog intresset i Stockholm då Stockholmstidningen började att utse en Lucia varje år som fick defilera med musikkår och stjärngossar genom centrala Stockholm, de första åren på häst därefter på utsmyckade lastbilar av olika slag.
Luciadagen den 13 december firades förr som en stor festdag som hade sin tyngdpunkt i västra Sverige. I den gamla traditionen var Lucianatten årets längsta natt, ”lusselångnatt”. Både människor och djur skulle äta och dricka extra mycket innan det blev ljust. Och det gällde att äta så mycket som möjligt före den julfasta som uppstått under Sveriges katolska tid.
Lussenatten var en natt av oro då övernaturliga krafter härskade. För att undvika ruskiga överraskningar satt man uppe till långt efter midnatt. Men sömnen blev inte så lång. Ordet lus hade en egendomlig och olustig anknytning till Lucia. Man trodde nämligen att lussekärringen skulle anlända och strö ut löss tidigt på morgonen. Och det gällde därför att stiga upp så tidigt som möjligt.
Nu gäller det kraftsamling inför den Lucianatt som stundar inför en Luciamorgon med sång och tindrande barnaögon i hem, skolor, kyrkor, sjukhus och äldreboenden samt med eller utan barn på många företag i landet.
Källor: Linköpings Museum, Jan-Öjvind Swahn: Den svenska Julboken, Ebbe Schön: Julen förr i tiden och Julen från advent till tjugondag, häfte för museerna i Helsingborg, Kristianstad och Landskrona.
”Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring”
