Klimatsmart ljusplanering ingen quickfix. Bygg-och fastighetsbranschens bravur och magplask.

Klimatsmart ljusplanering är ingen quickfix. Jim Collin delar sina tankar om lysrörsutfasningen och bygg-och fastighetsbranschens bravur och magplask i ett blogginlägg och bjuder på en ”quickfix” prioriteringslista för dig som inte vet var du ska börja.

Under mina drygt 20 år som ljusdesigner har jag oftare än sällan upplevt att jag slagits vilt mot en trög byggindustri, i syfte att få genom lösningar som i grund och botten är till allas väl. Vare sig om det handlat om att ge användarna bättre ljus eller om det varit för att sänka energianvändningen, eller helt enkelt enbart för att landa i en mer kostnadseffektiv lösning.

Teknikutvecklingen har under tiden rusat fram men vår tillämpning av den verkar för det mesta vara ur fas. I de allra flesta fall förefaller byggbranschen vara cementerad i gamla hjulspår och konsekvent förkasta alla former av ljusrelaterad innovation och nytänkande. I några enstaka fall ska tvärtom innovation implementeras till varje pris – oavsett om den är mogen eller över huvud taget tillämplig.

Två belysningsexempel från var sin sida av extremerna

Med lysrörsutfasningen strax framför oss satt jag i förra veckan och funderade kring två exempel från mitt förflutna där jag upplevt och medverkat till urfasningen (medveten ordlek) mellan människa och teknik.

När jag hösten 2007 stegade in på Vasakronans nybyggda kontorsfastighet, Nya Vattentornet i Lund, kunde jag stolt konstatera att jag projekterat – och varit med och färdigställt – en av Sveriges allra mest energieffektiva kontorsbelysningar med enbart 1,61 W/m²/100 lux. Vägen från förfrågningsunderlag till färdigställd byggnad hade kantats av otaliga försök från entreprenören att byta ut de valda armaturerna mot sämre och billigare armaturer. Försöken misslyckades dock och nu strålande ljuset från armaturer bestyckade med T5-lysör som genom supereffektiva reflektorer och avbländningsraster lyckades uppnå nära 95 lm/W ut ur armaturerna och en verkningsgrad som slog konkurrenterna med hästlängder. (Anläggningen var rent av så effektiv att den än idag skulle erhållit goda betyg avseende energianvändningen).
Fyra år senare – hösten 2011 – kunde jag stoltsera med bedriften att ha invigt en skola i Danmark vars belysning till 100% bestod av cirkulära armaturer med mikroprismatisk optik som bestyckats med LED i Tunable White-utförande och ett häpnadsväckande ljusutbyte på 105 lm/W systemeffekt. Armaturerna var specialutvecklade för projektet där jag lyckats övertyga den danska kommunen om att bryta ut belysningsarmaturerna ur totalentreprenaden för att vinna tid i den lavinartade teknikutvecklingen som LED befann sig i. Gissa om entreprenören sprattlade emot lösningen men byggnaden projekterades och dimensionerades i sin helhet, två år innan installationen, utifrån en fiktiv armatur som jag tillsammans men en OEM för ljuskällor teoretiskt räknat fram borde gå att bygga två år senare. Vilken otrolig tur (?) för min del att utvecklingen inte stannade av så att barnen kunde få sina 500 lux.

Projekten var oerhört olika. Där det första projektet tydliggjorde en förändringsfrämmande entreprenör var det andra projektet ett ovanligt tydligt exempel på en beställare som till varje pris skulle ha den senaste tekniken. På en punkt var de dock slående lika. Båda anläggningarna fick ett väldigt platt ljus som var bättre anpassat för byggnaderna än för människorna i dem. Jag kan således alltjämt vara Imponerad över min egen ingenjörskonst/sifferkonst men jag skäms egentligen mest för den bristfälliga vistelsemiljö som jag skapade.

Projekten sammanfaller även på en andra punkt. Nämligen årtalet 2014:

I början av detta år färdigställdes de första ”serieproducerade” (projekterade på traditionellt vis med armturval ur tryckta belysningskataloger) belysningsanläggningarna med motsvarande LED-installation och effektivitet som vi uppnått med skolan 2011. Genom att utmana konventionen hade vi alltså lyckats gena tre år av innovation.
Under samma vår började kontorsfastigheten Nya Vattentornet i Lund, LED-ifieras med armaturer som knappt ens uppnådde samma energieffektivitet som de ursprungliga lysrörsarmaturerna. I det projekt som allra mest framstått som bakåtsträvande skulle nu den nya tekniken in till varje pris. Helt utan rationellt tänkande – och tveklöst utan verklig nytta för klimat eller miljö – skulle LED in.

Dessa två exempel visar för mig vad bygg- och fastighetsbranschen är kapabel att åstadkomma i form av bravur såväl som direkt magplask. Konventionen måste kunna utmanas men sans behöver lika väl tillämpas om verklig nytta ska uppnås.

Lysrörsutfasningen – en välbehövlig katalysator till förändring

Nio år efter Vasakronans förhastade LED-ifiering av Nya Vattentornet står vi nu inför utfasningen av lysrör från marknaden. För de mest energieffektiva lysrörsinstallationerna så kan denna utfasning kännas aningen forcerad, men för det stora flertalet installationer och fastigheter står det bortom tvekan att en katalysator till förändring (denna gång genom EU-direktiv) är ytterst välbehövlig. Belysningsinstallationerna runt om i Sverige är som snitt betraktat hiskligt uråldriga och energislösande och borde sedan länge ha bytts ut och uppgraderats.

Besparingspotentialen genom nya och genomtänkta belysningslösningar är svindlande – med en faktor som varierar mellan två och fem – helt utan att frisera siffrorna. Lägg till det att den erforderliga investeringen till fullo täcks upp av energibesparingen och ofta dessutom inom avskrivningstiden för investeringen (som dessutom vida underskrider den faktiska livslängden för den nya installationen).

Energibesparingspotential på upp till 80% som helt och fullt betalar sig själv! Hur kan det ens vara möjligt att dessa insatser behöver säljas in? Svaret finner jag i min egen erfarenhet från snart 25 år i byggbranschen: Om det inte kan erbjudas som en quickfix så orkar de flesta inte lyssna vidare.

Klimatsmart ljusplanering som Quickfix – mer rätt än fel i alla fall

Jag är i grunden djupt skeptisk till quickfix – de kräver alltid generalisering och tenderar sällan att skapa bästa (och ibland inte ens rätt) resultat – men jag kan samtidigt inte stå helt döv inför den stora efterfrågan på någon slags quickfix-manual att förhålla sig, som marknaden uttrycker. Med en stor disclaimer för att nedan inte stämmer för 100% av verkligheten kommer således några väl användbara tumregler här:

Samtliga belysningsinstallationer, undantaget vissa T5-installationer, tjänar på att uppgraderas till ny belysning.
För vissa applikationer (läs: mycket effektiva T5-installationer med begränsad användningstid) kan det mest miljövänliga alternativet vara att bunkra ljuskällor för ett byte i framtiden. Ett T5-rör anges per gängse definition till 20 000 timmars livslängd som enligt standardvärdet för lystid på kontor betyder närmare 10 år i drift.
Retrofitlösningar för raka lysrör (LED-rör av bättre sort) kan vara rätt väg att gå om befintliga armaturer från början har en undermålig reflektor eller om armaturen är av typen plastlimpa.
Retrofitlösningar för kompaktlysrör är ALDRIG rätt väg att gå!
Återbruk/ombyggnad av armaturer bör begränsas till de installationer där verklig klimatnytta kan påvisas (det krävs inte många procents miss i energieffektivitet för att en ombyggnad ska bli totalt miljöförstörande sett till anläggningens totala livslängd) eller där armaturernas arkitektoniska eller antikvariska värde gör dem värdiga en ombyggnad.
Nya belysningsinstallationer är i de flesta fall det mest klimatpositiva alternativet. Utöver överlägset hög energieffektivitet så erbjuder detta möjligheten att slippa göra ett-till-ett insatser där gamla misstag cementeras in i framtiden. Gör om, gör rätt, gäller alltjämt för majoriteten av Sveriges belysningsinstallationer.

Ett ypperligt tillfälle att ge människor bättre ljus

Helst hoppas jag såklart att fler fastighetsägare tar sitt förnuft till fånga och ratar quickfix för att i stället utnyttja den fulla potentialen i god belysning. Lysrörsutfasningen är ett ypperligt tillfälle att ge människor bättre ljus SAMTIDIGT som vi gör en god klimatinsats. Låt oss uppnå detta tillsammans genom god belysningsplanering enligt den gamla devisen:

”Rätt ljus, i rätt mängd, på rätt plats, vid rätt tid!”

Jim Collin, ljusdesigner och delägare Annell Ljus + Form

Jim Collin