Hur värderar vi inomhusljuset för arbete och fritid?
Effekterna av ljus och belysning har förändrats väsentligt sedan oljelampans och stearinljusets tid. Tillkomsten av inomhusljuset var ett mycket välkommet fenomen som helt vände upp och ned på människans tillvaro.
Två enkla kriterier fick från början avgöra när det började skymma i kvällningen. Antingen mörker eller konstgjort ljus. Den välkomna lampan och själva ljuskällans livslängd blev nya värdegrunder. Nästa steg i utvecklingen blev att reducera graden av os och åtföljande nedsmutsning från ljuskällan.
Att värdera något vi behöver har kommit att betyda en krass betraktelse av inköpspris i förhållande till största möjliga nytta. Under åren av teknisk utveckling förändrades nyttokraven på ljuskällor men förblev fixerade vid lägsta inköpspris och största möjliga användningstid.
Lux är enhet för belysningsstyrka på en yta. ”Ju fler lux ju bättre belysning”, sa expertisen. ”Mer ljus till arbete och fritid under allt längre dygn inomhus.”. Men elektricitet blev en bristvara, stegvis också dyrare. Belysningskraven sänktes då gradvis. Plötsligt behövde vi alltså mindre antal lux trots längre arbetstider med fler och snabbare synuppgifter.
Bra ljusmiljöer har många vinster
Idag har vetenskapen lärt oss att ljusmiljöer inomhus stark påverkar våra aktiviteter, jobb, humör, hälsa och välbefinnande. Stressrelaterad sjukfrånvaro ökar i skolor. Man vet att belysningen tydligt inverkar på prestationer och frånvarofrekvens.
Idag är antalet lux inte lika viktigt som vilken sorts lux? Nu finns det både bättre och sämre lux. Men goda lux tenderar att bli lite dyrare i inköp. Fast en ”dyrare” investering innebär ofta en mindre totalkostnad plus en mångdubbel användningstid. Energianvändning reduceras också jämfört med traditionella ljuskällor. På ett område, finns slentrian och okunskap. Livscykelkostnad som avgörande prisfaktor.
Vår nya ljuskälla sedan början av 2000-talet, LED, är utmärkt exempel på allt detta. Men LED finns i ett otroligt stort antal varierande utföranden. De sämsta duger inte ens till belysning för människor. Möjligen till dekorativ användning, att titta på.
Ännu en utsliten ljusenhet är lumen, ett mängdmått på det totala ljusflöde som en ljuskälla avger. Men vad för slags lumen är det som vi vill ha? Lumentalet antyder ingenting om nyttograd eller kvalitéer. Men goda lumen kan berika vårt viktiga färgseende. Och bidra till trivsel och upplevelse.
Ljus och belysning måste uppvärderas
Vi borde sträva till ett inomhusljus med samma fullspektrum som sol och dagsljus i alla våglängder och med samma nyansrikedom . För hälsa och välbefinnande. För harmoni, inlärningsförmåga och bättre nattsömn.
En växande grupp välrenommerade experter inom internationell belysning vill nu ersätta lux och lumen med nya enheter, bättre anpassade för egenskaper som nu börjar efterfrågas.
Ljus och belysning måste uppvärderas. Enligt Världshälsoorganisationen tillbringar den moderna människan 90 procent av dygnet inomhus. Nu behöver vi verkligen pålitlig ny teknik med ökad säkerhet, produktivitet och hållbarhet. För hälsa och ökat välbefinnande med människan i centrum.
