Mässor / event / föredrag

Frågor och svar om Ljus för lärande

Annells webbinarium om Ljus för lärande lockade många deltagare och vi fick lyssna till några inbjudna experter. Jonas Kjellander, Fredrik Viderud och Jim Collin presenterade och svarade på frågor men tyvärr hann de inte med att besvara alla frågor där och då. 

Webbinariet hölls den 6 maj och handlade om belysning i skolor och lärmiljöer, som är ett ämne vi främst riktade till beställare, arkitekter och ljusplanerare. Vår expertpanel bestod av Jonas Kjellander som är arkitekt SAR/SA och ljusdesigner på Sweco Architects, Fredrik Viderud som är elspecialist på SISAB, Skolfastigheter i Stockholm och Jim Collin som är ansvarig för Ljus + Form hos Annell och har lång erfarenhet av att arbeta som ljusdesigner i olika roller hos WSP och AFRY.

Vi vill gärna sprida ordet och kunskap om vikten av goda belysningsmiljöer i lärmiljö även för dig som inte hade möjlighet att delta. Här är därför både länk till den timmeslånga presentationen och paneldebatten och nedan finner du svar på kloka frågor från några av deltagarna.

Webbinariet 6 maj

SKÄRMINSPELAD VIDEO
(Vi ber om ursäkt för stundtals dålig kvalitet och ljudsynkning).

Frågor från deltagare och svar från expertpanelen 

 

Fråga Svar
Carolina:

Finns det initiativ inom Sisab att se över och förbättra befintliga anläggningar med undermålig belysning?

Ja, varje fastighet har en långsiktig underhållsplan där byten av belysningsarmaturer sker när deras livslängd har löpt ut. Sen byter vi även ut äldre belysning i samband med ombyggnader eller där vi konstaterat att den befintliga belysningen är undermålig.  Sen är det självklart så att belysningens behov vägs och prioriteras mot övriga behov i fastigheterna.
Anonym:

Hur brukar ni hantera avvikande från Ljus och rum & Svensk Standard?

Det handlar egentligen inte om att avvika från standarden utan snarare om att tillämpa den på på rätt sätt.

    • Detta kan göras som Sisabs lösning där installationen görs för 500 lux (för att uppfylla kraven för vuxenundervisning) men sedan programmeras ner till 300 lux, efter utvärdering att detta är bättre för barn och ungdomar.
    • Eller så tillser man att standarden går att uppnå (när så är eftersträvansvärt) men använder den flexibla installationen för att variera ljuset till det behov som faktiskt föreligger.
    • Ett typexempel kan vara korridorer där nivåer och jämnhet uppnås med armaturer riktade rakt ner men där verksamheten sedan väljer att rikta upp ljuset på väggarna för att de uppleverar att detta ger en bättre miljö. Standard vid mätning – Rätt ljus vid upplevelse.

Kort sagt. Arbeta med standarden snarare än mot den.

 

Magnus:

Hur minimera risken att ljusplaneringen i FU speciellt vid totalentreprenader skede byts ut under utförandet av entreprenaden?

Bästa sättet är att arbeta med funktionsbeskrivningen så att den valda lösningen definieras i tillräcklig grad. Armaturer kan självfallet få bytas ut under entreprenaden men det förutsätter såklart att utbytet är likvärdigt i full utsträckning. För att slippa undermåliga utbyten krävs då att alla variabler – av vikt – är beskrivna på ett sätt som är tydligt och går att värdera speciellt gällande de kvalitativa ljusegenskaperna på armaturerna.

Svaret ligger alltså i att utforma upphandlingen med tillräcklig omsorg.

För beställarens sida är bästa rådet att tillse att den kompetens som formulerat funktionsbeskrivningen och valt lösning också involveras i utvärderingen av föreslagna utbyten.

 

Marcus:

Skulle en genomtänkt ljussättning för ett klassrum förbättra dom dåliga t.ex PISA resultaten som är ett aktuellt ämne just nu?

Det finns – vad vi känner till – inte till någon vetenskaplig studie som i detalj styrker belysningens inverkan på inlärning men väl tydliga studier kring den fysiska miljön i stort. Den mest kända studien är från England (Steve Barret) https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360132315000700

Denna behandlar flera egenskaper i den fysiska miljön, där belysningen är central.

Tumregeln 5:3:1 beträffande ljusstyrkan på arbetsområdet i relation till omgivningen antyder ju fördelen med varierad belysning för fokusering, mot distraktion. Om det gäller på kontor så är det ännu viktigare i skolan. De yngsta barnen är de som lättast blir distraherade. En jämn ljusstyrka blir dessutom kontraproduktiv eftersom det perifera seendet är mera ljuskänsligt, så att ljuset vid sidan av arbetsytan kan upplevas ännu ljusare än det uppmätta.

Arbetar man digitalt är det viktigt att omgivningsljuset inte är för starkt. Samtidigt har forskning visat att analoga medier ger bättre inlärning vilket ytterligare understryker vikten av att bättre kunna anpassa belysningen individuellt, antingen på sin plats eller genom att kunna byta till olika platser i rummet/rummen med olika ljus optimerade för olika lärsituationer

Vår bestämda uppfattning är sammantaget att en genomtänkt ljussättning absolut är en viktig del i att främja studieresultaten (och därmed höja PISA resultaten).

Tobias:

Hur viktig är LED-armaturens färgåtergivning för att kunna hålla en hög kvalitet i belysningen för ett klassrum eller kontorsmiljö?

Vi känner inte till någon vetenskaplig studie som kvantifierat förhållandet mellan färgåtergivning och studie- eller arbetskvalitet. Vi menar dock att det tvivellöst är så att färg är en väsentlig del av den information som förmedlas genom synen och att en god och korrekt återgivning därmed utan spekulation har positiv inverkan på samtliga miljöer. Bortom upplevd färg får vi dessutom inte glömma att en lägre färgåtergivning innebär ett begränsat visuellt djup kring material så att rummets övriga kvaliteter kan gå förlorade. Exempelvis när ett vackert trägolv upplevs som en dålig plastimitation.

En av de viktigaste aspekterna på färgåtergivning handlar om hudtoner. Nyanser i ansiktsfärg och på händer är det som tydligast avslöjar dålig färgåtergivning, samtidigt som den visuella subtila kommunikationen mellan individer är så avgörande.

Lärmiljöerna är ju oftast multifunktionella. Där bedrivs alltså också sådana aktiviteter som kräver den bästa färgåtergivningen; Laborationer, utställningar, bildarbete, hantverk, måltider matlagning mm.
Grå tomater smakar sämre!

Christoffer:

Hur kan man utveckla anläggningar med befintliga ledplattor?

Det beror helt på hur dåliga eller OK som de befintliga plattorna är.

    • Om LED-panelerna har en acceptabel ljusbehandling (genom exempelvis bra mikroprisma) så att de inte utgör en direkt bländningsrisk så kan rummets upplevelse förbättras genom tillskott av riktat ljus genom exempelvis spotlights, wallwashers eller liknande. Det kan även göra stor skillnad för den visuella komforten om det går att komplettera med uppljus som mildrar kontrasten mellan panelerna och intilliggande tak.
    • Om LED-panelerna har en något undermålig ljusbehandling (genom exempelvis halvdålig mikroprisma) och behöver avskärmas för att inte blända så finns det förhöjningsramar och raster att tillgå på marknaden. Med dessa på plats så kan samma insatser som ovan påföras för att skapa en dräglig vistelsemiljö.
    • OM LED-plattor är direkt undermåliga (genom exempel opalplast som diffusor) och utgör en stor bländningsrisk så är det nog bättre att lära sig av misstaget och börja om från börja med en bättre grundlösning.
Björn:

Hur är det med kelvintal i skolmiljöer? 3000 eller 4000K?

Jim: Båda färgtemperaturerna kan fungera så länge helheten är rätt. Det något kallare ljuset, 4000K, kan upplevas som mindre inbjudande av några men så länge som man inte blandar färgtemperaturen i ett och samma rum så är detta generellt inte ett problem.

3000K är alltjämt det vanligaste i Skandinavien men 4000K ger vissa fördelar såsom bättre kontrastverkan vilket bland annat ökar läsbarheten på ett vitt papper.

Fredrik: SISAB har 3000K inomhus i alla verksamhetsytor och 4000K i teknikutrymmen och utomhus.

Jonas: Enligt min mening är 3000K max i normalfallet, men håller med om att det kan vara olika i olika rum.
Gärna så att man kanske har 2700K, som traditionella glödlampor, i matsalen och i vissa sociala utrymmen.
Problemet framträder ju tydligast i de situationer där man vill dämpa belysningen, generellt eller momentant. Då funkar inte 3000K, varför tex ”warm dimming” måste tillämpas.

Blogg

Dr Shelley James intervjuar Jim Collin

Dr Shelley James har gjort en lysande intervju med vår Jim Collin att lyssna till eller läsa i en pdf. Många bra liknelser om hur och varför...

Läs mer
Blogg

Jim träffar Annell-kollegor

Jim Collin är ny hos Annell och vi spelade in några videor där han träffar några av sina nya kollegor. Du kan se klippen på Annells YouTube-...

Läs mer
Blogg

Glad sommar!

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Nu nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror!” Vi vill tacka för fint sa...

Läs mer
Blogg

Ljusföroreningar breder ut sig. Hela ekosystem rubbas och viktig rymdforskning hotas.

Allt större delar av vår planet badar i ett allt mer elektriskt, glittrande och färgskiftande ljus under dygnets mörka timmar. Vår natur och...

Läs mer
Produktnyheter

Nytillskott i Studio Line-familjen ”orgelpipan”

Armaturfamiljen Studio Line från BEGA, har fått tillökning med nya väggarmaturer. Den exklusiva designfamiljen som finns i en mängd olika fo...

Läs mer
Mässor / event / föredrag

HCL – Praktisk hantering av ljus för människor

Anmäl dig till vårt webbinarium den 17 juni kl. 9-10 så får du svar på vad som är viktigt att tänka på och relevant för dina projekt. Vi har...

Läs mer

Skriv och tryck Enter för att söka

Produktsök →